Att berätta om historiskt intressanta skeenden via fokusering på den lilla människans väg till lycka och inte på troninnehavarens makthunger är tacksamt med tanke på oss läsare. Så gör Fredrik Lång i sin senaste historiska roman, Av vad är lycka. Vår guide på läsresan bakåt i tiden är språkkunnige Eutykios som anställs som tolk hos Kroisus.

Långs roman diskuterar relationen man och kvinna. Den grymmaste varianten, våldtäkten, blir orsaken till att den unga borgarsonen Eutykios känner sig tvingad att utvandra från Efesos, dock inte för gott. Eutykios som tar våldtäktsmannen, tullvakten som våldför sig på en slavinna, på bar gärning, svingar morteln och riktar dödsslaget varpå han tvingas flykt. Dessförinnan har hans mor och syster tagit livet av sig på grund av att systern inte vill leva med skammen att ha blivit våldtagen av kung Kroisus krigare. Via Eutykios som kan många språk speglas den tid när kung Kroisus ännu var vid makten i Lydien, och vad som hände efter dennes fall.

Hämnare eller tjänare

Hämndbegäret påkallat av förlusten av de båda viktigaste kvinnorna i den unge Eutykios liv riktar sig denna gång inte på kung Kroisus makt. Istället väljer Eutykios att närma sig den makthungrige kungen som en välkommen tjänare, som den språkkunnige person som uppenbarar sig på rätt tid och plats – huvudstaden Sardes – när han bäst behövs. Kungen av Lydien behöver Eutykios som sin tolk av de grekiska oraklens utsagor om vägen till lycka. Många är de avgörande tillfälligheterna i Långs romanväv, tillfälligheter som bildar hörnstenarna i den här bildningsromanen.

Huvudpersonen närmar sig den makthungrige kungen som en välkommen tjänare, en språkkunnig person som uppenbarar sig på rätt tid och plats

Romanens intrig är så pass komplicerad – och dessutom ställvis lite stelt komprimerat framberättad – att den kräver läsarens aktiva uppmärksamhet. Det där suget in i romanens värld som detaljerat, långsamt berättande ger gnistan, hör hemma i andra berättelser. Förståeligt nog, med tanke på de gamla skrifter som Lång haft som källor och inspirationsmaterial, är formen något som liknar episk dikt om en svunnen tid skriven på modern prosa som ger svängrum för läsaren som medförfattare.

Livet i den lydiska huvudstaden

Som ung man fördriver Eutykios mycket av sin tid med att vänta på att hans tolkningstjänster ska behövas vid hovet. Han hinner iaktta livet i den lydiska huvudstaden, i den labyrintiska kungaborgen och han har tid att lära känna paret som han bor hos. Han anpassar sig lätt till hundskötaren och dennes tysta hustru, sin nya familj. Hundskötaren lär honom allt som är värt att veta om Kroisus, kungen som började tillverka pengar som kan användas till att skapa förändring. Mynt av metallen elektron lät Kroisus prägla med en stämpel föreställande en tjur och ett lejon för att befästa sin makt.

Många är de avgörande tillfälligheterna, tillfälligheter som bildar hörnstenarna i den här romanen.

Också Eutykios dras in i kriget, ett av kung Kroisus många krig. Konstellationen krig och kärlek använder sig Lång av för att hans romanhjälte Eutykios äntligen ska omfattas av ett kärleksförhållande. Tidigare hade han stått på sidan om, bidat sin tid när han som inhyst hos hundskötaren avstått från att följa uppmaningen att inleda ett sexuellt förhållande med hundskötarens hustru, vilket skulle ha varit möjligt eftersom hundskötaren ofta var borta hemifrån. Istället blir föremålet för hans första kärlek och ömhetsbehov en prostituerad som han dock mister i krigets hetta. Som det ska vara i äventyrsberättelser, bildningsromaner når huvudpersonen via många prövningar och svåra slag vishet och lycka. Så också i denna berättelse.

Dela artikeln: