Nervsystem. Ung dansk poesi

Mycket har hänt inom den danska lyriken sedan Ellerströms 2002 gav ut Och ditt hjärta slår och slår – 12 unga danska poeter, därför är det glädjande att förlaget nu ger ut en uppföljare, Nervsystem. Den nya antologin, i urval av Jonas Rasmussen som även skrivit ett utmärkt förord, presenterar 15 danska poeter som debuterade mellan åren 2003 och 2013.

Den mest kända bland de femton är givetvis Yahya Hassan, vars första diktsamling från 2013 tar utgångspunkt i en olycklig invandrarbarndom:

FEM BARN PÅ RAD OCH EN PAPPA MED EN PÅK
FLERGRÅTERI OCH EN PÖL MED PISS
VI STRÄCKER VÄXELVIS FRAM EN HAND

Hassans dikter väckte exceptionell uppmärksamhet, samtidigt som de är representativa för den nya danska poesins intensiva blandning av det personliga och det politiska. I tidningen Information har de senaste fem årens debutanter t.o.m. kallats ”Generation etik”. Mikkel Frantzen menade att det ”som kännetecknar denna generation är en etisk förpliktelse gentemot världen /…/ det som inte har funnits tidigare är den här direkta kopplingen mellan form och etik”.

Hassans dikter väckte exceptionell uppmärksamhet, samtidigt som de är representativa för den nya danska poesins intensiva blandning av det personliga och det politiska

Karaktäriseringen väckte protester, t.ex. skrev Amalie Smith, liksom Hassan aktuell i Nervsystem: ”Men det är tre saker med begreppet ’Generation etik’ som gör mig fundersam. Det ena är ordet generation, det andra ordet etik och det tredje att se dem sammankopplade.”

Protesten mot att placeras i ett fack

Nervsystem bekräftar till stor del föreställningen om att den nya danska poesin ofta har etiska, ideologiska och politiska implikationer, men det är ändå lätt att förstå de unga lyrikernas protester mot att sättas i fack. De framstår som sinsemellan mycket olika både ifråga om estetik och personlig drivkraft, vilket präglar Ellerströms antologi som är – och måste vara – en diktbok som spretar åt alla möjliga håll. Spretigheten kan ses som en svaghet, men visar kanske snarare vitaliteten och spralligheten inom den nya danska poesin.

Om det nu finns en tillbakalutad humor i danskan, har den väl i allmänhet inte just kännetecknat den politiska eller ideologiska debatten under senare år

I sitt förord kommer Jonas Rasmussen med en – med danska ögon sett – rolig kommentar, när han skriver att man här och var bland bidragen kan ”se spår av den – med svenska ögon sett – lättsamma, tillbakalutade humor som ibland verkar ligga inbäddad i det danska språket som sådant”. Om det nu finns en tillbakalutad humor i danskan, har den väl i allmänhet inte just kännetecknat den politiska eller ideologiska debatten under senare år. Däremot finns det mycken politisk lekfullhet inom den nya poesin, vilken diktaren som kallar sig Sternberg exemplifierar. I sina så kallade skater-dikter ironiserar han t.ex. över det moderna (samhälls)livet:

samarbetet ned Gud måste upphöra
det mesta av tiden
kan vi inte säga något
med 100% säkerhet
och det kan vi inte leva med i längden
så vi leasar ut uppgiften

Det är inte minst tack vara den kreativa dialogen med det omgivande samhället som de unga danska poeterna följs med stort intresse

Det är inte minst tack vara den kreativa dialogen med det omgivande samhället som de unga danska poeterna följs med stort intresse av Danmarks största förlag, Gyldendal. Som Jonas Rasmussen utmärkt redogör för finns det en fungerande växelverkan mellan de små alternativa förlagen och Gyldendal som alltjämt ger ut en betydlig del av lyrikdebutanterna.

Ellerströms och Jonas Rasmussen förtjänar beröm för att med Nervsystem ge en god introduktion till den nya danska lyriken.