Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Den mobila boken

Jari Paavonheimo, biblioteksdirektör, PM, 1.2.2007

Att tala om bokens framtid slutar lätt i science fiction. Man förbiser enkelt att boken sitter djupt förankrad i själva strukturen i vår kultur. Fastän vi publicerar våra texter digitalt lever den i våra tankemodeller.

År 2050 kommer läs- och skrivkonsten att befinna sig i ett tillstånd av förfall och vi har återgått till ett muntligt samhälle. Bilden och rösten har utmanat den textbaserade informationen och utgått med segern. Datorerna har fått personliga drag och blivit mer och mer människolika, de avläser våra sinnesstämningar i vår pannhuds små rörelser.

Samuli Paronen (1917-1974, arbetare som blev författare under senare delen av sitt liv, skrev mest prosa, men har fått en stor genomslagskraft också genom sina aforismer. Övers. anm.) har sagt att det i Finland är omöjligt att skriva ut sig ut kyrkan – den är närvarande överallt. Med boken är det likadant. Uppfattningar om bildning, om helighet, om lärdom och om ett bra liv är fortsättningsvis knutna till boken. Och hur ofta ser man inte i bosstadsförmedlarnas reklam en mjuk fåtölj i en varm och mjuk belysning, och på bordet en ångande kopp te, ett par glasögon och en bok. I verkliga livet ser det nog annorlunda ut: halvsovande stavar sig bokvännen igenom ett par boksidor efter en tung arbetsdag, eller så fördriver han lite tid med att läsa på tåget eller i väntan på ett populärt tv-program. Boken har flätats in i vår vardag och i andra former av kommunikation.

Från hitkultur till nischkultur

Tidningarna publicerar regelbundet bestsäljarlistor. Medierna går efter försäljningsframgångar när de gör sina bedömningar om tingens kulturella relevans. Men man kan få en snedvriden bild av bokmarknadens framtid om man stirrar sig blind på bästsäljare.

Chris Anderson, chefredaktör för tidskriften Wired talar om den långa svansen, the long tail. Uttrycket beskriver den kulturella massmarknadens spridning. Den långa svansen är den brokiga kavalkad av småupplagetitlar man hittar bortom marknadshitsen, och som erbjudits nya livsbetingelser i den digitala världen. Enligt Anderson håller de små marknadsandelarna på att bli bästsäljarkulturens utmanare.

År 2004 sålde genomsnittsboken i USA 500 exemplar. Större delen av bokutbudet är alltså icke-kommersiellt. Böcker produceras inte i hopp om ekonomisk vinst utan av intresse och entusiasm för saken. Man brukar hänvisa till 20/80-regeln, enligt vilken 20 procent av produkterna tar hem 80 procent av inkomsten och möjligen till och med 100 procent av vinsten. Men i de nya nätverken kan man få fram nya proportioner.

Enligt Chris Anderson kommer redan en fjärdedel av titlarna på Amazon från andra håll än den traditionella bokhandeln, och den här marknadsandelen växer allra snabbast. I nätbokhandeln hålls verken längre tillgängliga; man har ingen brist på hyllmetrar och att låta boken ligga framme i den virtuella hyllan kostar nästan ingenting.

Sammantaget kan försäljningen av de titlar som går sämst åt vara så betydande att den ur nätbokhandelns synvinkel är lönande. ”The biggest money is in te smallest sales” har Kevin Laws, en investeringskapitalist som är insatt i musikindustrin, sagt.

Nätmarknadens utmaningar

För den som på ett litet språk ger ut dikter på eget förlag och inte ens får ihop till en nollbudget när opuset är utgivet, eller för en bokförläggare som planerar att lägga av, låter de här utsagorna kanske komiska.

Att Loki-kirjats förläggare Niko Aula beslutat att lägga ner sitt förlag var en dålig nyhet för vänner av kvalitetslitteratur. Enligt Aula (HS 20.1 2007) är det svårt att få synlighet för sina böcker i bokhandeln som koncentrerar sig på att sälja ett fåtal titlar. Aula förutspår att förlagen står inför en tid av utslagning.

De små upplagornas litteratur har sin framtid utanför bokhandeln, som ju strävar till att minimera sina logistikkostnader. I den här situationen kunde det finnas efterfrågan på radikalt annorlunda former för bokdistribution: på nätet kunde finnas textprov i större utsträckning och man kunde satsa kraftigt på nätverksförsäljning.

Digital lagerhållning kunde göra det möjligt att ett verk, eller delar av det, kunde finnas till påseende för läsaren på nätet under några timmar. Man skulle också kunna sälja böcker bitvis, till exempel ett kapitel i gången. I framtiden skulle en bok i digitaliserat lager kunna tryckas upp medan man väntar, i den lokala bokhandeln eller i biblioteket.

Att lägga ut böcker för fri läsning på nätet kan vara startskottet för en bredare efterfrågan på den tryckta boken, det finns det exempel på. Konsulten Seth God lade ut Unleashing the Ideavirus på nätet och fick 28 000 beställningar innan den gick i tryck. Och den laddades ner från nätet över en miljon gånger.

Nätutbudet har sin begränsning. Den sinnliga kontakten med boken som är viktig ur försäljningssynpunkt går det inte att få via nätet, och det är en av nätförsäljningens flaskhalsar. Vid Waikatouniversitetet på Nya Zeeland försökte man i ett forskningsprojekt hitta vägar att visualisera den fysiska boken på nätet. Tanken var att biblioteksbesökaren skulle få en så äkta upplevelse av boken som möjligt. Än så länge finns ingen kommersiell tillämpning av projektet, men idén i sig är intressant. Det skulle betyda en ny inbrytning i bokpresentationerna på nätet.

Just nu befinner sig också biblioteken med sitt utbud i en besynnerlig mellanställning. Samlingarna har fått sina smällar under 90-talets lågkonjunktur och i och med it-samhällets frammarsch. Samtidigt fattas ännu omfattande nätpresentationer. Biblioteken använder i genomsnitt tio procent av sin budget på böcker; toppbiblioteken använder kanske under fem procent. Biblioteken har inte kunnat svara på utmaningarna i bokproduktionens nya mångfald.

I biblioteken koncentrerar man sig allt mera på att transportera material mellan olika enheter, och det är – inom rimliga gränser – god service. Men de växande transportkostnaderna gnagar på förvärvsbudgeten. Den mobila boken är oftast på väg mellan enheterna. Detta leder småningom till en ny biblioteksmodell, ett slags on demand-bibliotek, där man får tillgång till materialet genom att beställa; kunden måste veta vad han behöver, men gränsöverskridningarna och sprången in i det okända blir för hans del färre. En stor del av traditionell biblioteksanvändning är ändå spontan.

”Jag-mediernas” framväxt

De små målgruppsinriktade upplagorna är redan vardagsmat för förläggarna, men en uttänkt skräddarsydd utgivning är trampar ännu i barnskorna. Book-on-demand-utgivningen gör det möjligt för nästan var och en att publicera en bok. På så sätt förskjuts den låga publikationströskeln från Internet till den tryckta boken.

Skribenterna kanske i framtiden vill bli av med överflödiga mellanhänder som vill dela på vinsten. Företaget Lulu som erbjuder book-on-demand-tjänster utgår ifrån att skribenten får 80 procent av försäljningen, medan andelen hos traditionella förläggare är ungefär 15 procent.

I den digitaliserade bokvärlden kan vem som helst vara ”författare” Det finns rum för många slags texter. Dessa ”jag-mediers” framväxt gör den traditionella konsumenten till producent. Å andra sidan kan utvecklingen leda till att vi i allt högre grad läser texter som innehåller tankar som är välbekanta. Bloggare kan vara väldigt inkrökta. Det här är skuggsidan hos innefenomenet Web 2.0. På ett idealplan innebär nätet att man sträcker sig mot nya världar, men i verkligheten betyder bloggande ofta att man omgärdar sig med ett virtuellt staket.

Den ökande valfriheten visar sig ofta i praktiken leda till en snävare praktik. Också i nätbokhandeln får man rekommendationer på basis av tidigare väckt intresse. Tänk om nätttjänsterna skulle bli så smarta att de också kunde tipsa en om att byta synvinkel: du har redan läst mycket om det här området, komplettera din kunskap med andra synpunkter. Skulle det gynna de medborgarfärdigheter som man önskar att alla i informationssamhället hade: nyfikenhet, kapacitet för kritiskt tänkande och ett öppet sinne?

Jari Paavonheimo (PM) är biblioteksdirektör och har forskat kring bokens framtid. Hans verk Digitaalisen ja painetun rajalla – krijoituksia kirjasta, digitalisuudesta ja kirjastosta (På gränsen mellan digitalt och tryckt – om boken, digitaliseringen och biblioteken) BTJ Kirjastopalvelu, utkom i fjol.