Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Ironiskt, empatiskt tillbakablickande

Elisabeth Nordgren, 21.12.2003
Fredrik Lång: Ryska kusinen s., Schildts 2003

I sin nya roman Ryska kusinen, som till stor del i tillbakablickar handlar om den paradisiska Karelska rådsrepubliken på 1930-talet, har Fredrik Lång på ett mångtydigt, fascinerande sätt kombinerat ett idealistiskt uppfattat förflutet med nutidens krassa facit och insyn.

Här finns två nedslag i den ryska respektive sovjetryska vardagen, å ena sidan i S:t Petersburg under 1990-talet, å den andra i 1930-talets Karelska rådsrepublik, där märkliga människoöden i det förflutna och nuet har beröringspunkter och griper in i varandra.

På ett berättartekniskt skickligt sätt väver Fredrik Lång in nuets etiska värdeomdömen – eller egentligen bristen på dem, så som de speglar sig i dagens ryska verklighet med de ideal som rådde under stalinismen på 1930-talet. Detta återges via de berättare och berättelser som ingår i romanens olika tider. Den karelska tragedin med de raserade illusionerna och deportationerna som drabbade de idealistiskt sinnade finländaren som flyttade till socialismen på 1930-talet, speglas i sin tur mot det förrädiskt, ambivalent praktfulla S:t Petersburg i dag där ytan glänser på sina ställen men där allt är till salu – också människorna – och där tragedierna gömmer sig på de unkna bakgårdarna.

I romanens nutid finns forskaren Dickie Skoog, ekonom från Finland och något av en antihjälte med äktenskapliga problem, som försvinner i det nya S:t Petersburg efter att häftigt ha förälskat sig i den ryska sångerskan Jelena. Småningom visar det sig att Dickie och Jelena har ett gemensamt förflutet med rötter just i det sovjettida ryska Karelen dit Signe Lagerstam (Jelenas mormor och kusin till Dickies mamma) emigrerade på 30-talet. Men, någon återflyttning till Finland vill Jelena absolut inte höra talas om.

I romanens dåtid, 1930-talets ryska Karelen, håller de paradisiska illusionerna på att smulas sönder. Paret Lagerstam får betala ett dyrt pris för sin längtan till lyckolandet. De elimineras och barnet Elsa (som blir Jelenas mor) kommer att växa upp på ett barnhem i Kazakstan.

Fredrik Lång har således skapat en roman med många olika plan och bottnar som själv ställer frågor och också väcker mycket reflektioner, frågor och ifrågasättande hos läsaren.

Arkistostamme löydät vanhempia kirjoituksiamme tarkemmalla hakukoneella. Voit hakea kirjoituksia ajan tai kategorian mukaan.

Arkisto