Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Romanen som poesi, film eller symfoni

Arne Toftegaard Pedersen, 13.2.2015
Josefine Klougart: Om mørke 329 s., Gladiator 2013

Romanen är en elastisk genre, vilket ger den enskilda författaren stor frihet att skrota de element hon inte tycker om och anpassa ”formatet” till sina egna önskemål och talanger. Det var t.ex. just vad Virginia Woolf gjorde. Hon hade varken intresse eller anlag för den långa friktionsfria normalprosaberättelsen. När hon satte sig ned för att skriva sökte hon först och främst en rytm och det var utgående från olika rytmer hon skrev sina poetiska, experimenterande och psykologiskt djuplodande verk.

Att nämna Woolf kommer sig naturligt när det handlar om danska Josefine Klougart (f.1985), en av kometerna inom ny nordisk litteratur. Hon erkänner inspirationen från Woolf, men har utvecklat sin helt egen ”prosadialekt” som blivit synnerligen uppskattad. Klougart, som debuterade 2010, blev snabbt en kritikerfavorit och har redan två gånger varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.

Om mørke är en ögats roman som till stora delar har karaktären av experimenterande filmkonst förvandlad till skrift

”Roman” står det på titelbladet till Klougarts senaste bok, Om mørke (2013), men under läsningen blir genretillhörigheten allt mer komplex. Vad författaren har skrivit och komponerat ihop är prosafragment, lyrik i olika former och element av text som skrivits som ett filmmanuskript. Om mørke är överhuvudtaget mycket ”filmisk”, eftersom de olika prosafragmenten zoomar in och ut på romanens kärlekspar, söker nya vinklar, och ljussättning och ljudkuliss diskuteras likaså. Det är en ögats roman som till stora delar har karaktären av experimenterande filmkonst förvandlad till skrift.

En roman som också är lyrik

Om mørke är en roman som också hela tiden är lyrik. Bokens prosafragment är poetiska och en del av boken ser även grafiskt ut som lyrik eller aforismer, liksom man mitt i boken finner en hel avdelning kallat ”Sapphofragment”.

Sammanblandningen av en mängd element, som allt som oftast inte är romanaktiga, kan framkalla frågan: Är det överhuvudtaget en roman Klougart har skrivit? Javisst, en roman som inom sig rymmer många andra uttryck än (den ”vanliga”) romanens, vilket är helt i överensstämmelse med den gränslöshet som hör till genrens ”karaktäristika”. Det är med andra ord en roman som implicit för en diskussion om genren roman. Det är däremot inte en roman med en handling i ordets vanliga bemärkelse eller ett narrativt förlopp. Berättelsen för inte läsaren framåt, utan man leds in i en labyrint … Textens tema upprepas i ständigt nya variationer. Det som författaren skriver fram imiterar ”altings rytme, ikke som en logisk struktur, men som en sonet eller et træ eller en symfoni”.

Det är en roman som implicit för en diskussion om genren roman

Vad är då  temat för denna romansymfoni? Till en viss grad är det, som titeln säger, mörker, nämligen det mörker som dygnet och naturen rymmer och i all synnerhet det mörker som finns i varje individs liv. Romanens huvudpersoner utforskas på ett diskret, analytiskt sätt. De omtalas som ”hon” och ”han” och beskrivs vanligtvis utifrån med en nyktert registrerande blick, men det finns även glimtar av innerlighet och värme. En del av textens mörker strömmar ur en olycklig kärleksrelation, som inte vill fungera, men som heller aldrig avslutas. Mörkret knyts även till sjukdom och död, och mest specifikt till den kvinnliga huvudpersonens fars död.

Textens strimmor av ljus

På en mer övergripande nivå är temat i Klougarts komposition det sammelsurium av mörker – och ljus – som genomströmmar människan och universumet. Om mørke är således inte enbart en pessimistisk komposition, utan det finns livgivande strimmor av ljus i texten. Romanen avslutas med beskrivningen av en lavinolycka som samtidigt blir en mental bild på huvudpersonernas sinnestillstånd. Vansinne och förtvivlan har helt tagit över, tänker man, men de avslutande orden blir: ”Og så igen; morgenlyset”.

Innehållet röjer intet mindre än rytmen av mörker och ljus som finns i allt

Om mørke är en synnerligen ambitiös roman, en stor symfoni som på tidstypiskt vis har komponerats av en mängd till formen disparata element, medan innehållet röjer intet mindre än rytmen av mörker och ljus som finns i allt.

Klougarts roman har utgivits på Gladiator, ett av de små kvalitetsförlag som lyckligtvis fortfarande finns på olika håll i Norden.

Arkistostamme löydät vanhempia kirjoituksiamme tarkemmalla hakukoneella. Voit hakea kirjoituksia ajan tai kategorian mukaan.

Arkisto