För tio år sedan skrev jag en ledare i Lysmasken om ett hett ämne: den elektroniska boken. Medierna surrade på om att litteraturen befann sig i en brytningstid och spådde slutet för pappersboken. På bokmässorna presenterades elektroniska läsapparater och man gjorde sig beredd att kuska bibliotekens dammiga samlingar till ålderdomshemmen för att göra plats för datorerna. Låter det bekant?

Nyheten kunde ha varit från i höstas. Och en uppdaterad variant av 2001 års läsapparat har, förutom på mässorna, också kunnat ses i affärerna, och kanske i händerna på trendmedvetna konsumenter ute på stan. Men någon revolution i bokbranschen kan man ännu inte tala om. I förlagens vårkataloger får man leta med förstoringsglas för att hitta något om e-böcker. Försäljningen går trögt på grund av problem med tekniken, och konsumenterna blir betänksamma när de ser de höga priserna på läsplattorna, och när de tänker på att det dyrköpta elektroniska biblioteket kan försvinna all världens väg om man fått löss i programvaran eller annars har föråldrad teknologi.

Teknologins olika stigar

Vi har vant oss vid att det högteknologiska alltid är en vinnare. Trådtelefonen försvann när mobiltelefonen bantades ner till fickformat. Datorn ersatte skrivmaskinen och förändrade våra liv i grunden. Men det finns också andra spår i historien. Vinylskivan, många gånger dödförklarad och begraven, har återuppstått. CD-ROM hann som format knappt slå igenom som ersättare av fackboken innan det försvann. Digitalradion övergavs redan 2005 i Finland, och den mest trendiga radiomottagaren i dag är inte alls en hyperteknisk pryl, utan en sympatisk retroapparat med två knappar.

Det är inte nödvändigtvis fråga om en global omvälvning. Också en liten marknad kan utveckla sig i alldeles egen riktning eller ta time out. Att Kindle-plattan blev stor succé för bokhandeln Amazon i USA garanterar inte samma sak på andra håll. De nationella standardnormerna begränsar försäljningen av läsplattor och e-böcker på ett sätt som inte drabbar pappersboken, som bara kan röra sig med snigelpostens hastighet. En medveten konsument vet att det inte är någon idé att köpa första generationens läsplattor eftersom det snart kommer en andra generation som är billigare och säkrare. Eller en tredje. Eller en fjärde.

Läsplattorna med elektroniskt bläck och gråaktig skärm känns ganska trista för den som är van vid mer färgrika multifunktionella apparater. Men de användbara paddorna, iPads, och andra liknande, har en flimrande skärm, något som inte alla tycker passar för långvarig läsning. Om inga prisvärda, dugliga, lätthanterliga och allmänt behagliga läsplattor snart kommer på marknaden kommer läsarnas intresse för den nya teknologin att svalna. Sen får man vänta tio år till och omvärdera situationen då.

Papper, elektronik, ljud

Att den e-boken kommit på efterkälken är såtillvida förargligt att det finns ett så påtagligt behov av den. Läromedel och facklitteratur som löper risk att åldras fort, och som man vanligtvis läser ganska kursivt, skulle med fördel kunna köpas i sådan lätt uppdaterbar utgåva. E-boken passar också den nomadiska livsstilen så mycket bättre än alla skrymmande bokstaplar. Läsplattan skulle också kunna hjälpa oss att uppnå ett hittills ouppnåeligt ideal: det reellt papperslösa kontoret.

E-boken ersätter ändå på intet sätt pappersboken, liksom ljudboken kan den betraktas som en parallellvariant. Men tvärtemot vad man skulle kunna tro av de hotbilder som flimrar förbi i den offentliga debatten är ingen tvingad att övergå till elektroniska böcker.  Det är egna val som gäller, och det är inte bara en fråga om vad som är mest praktiskt, det är också en fråga om värderingar. Som statusföremål signalerar en bok tryckt på papper bildning och beständighet, e-boken står för nyhetens behag och en teknologipositiv attityd.

Med e-boken förändras också boken som konsumtionsvara: från att ha varit dess ägare blir man ett slags betalande låntagare. E-böckerna är tillgängliga bara så länge de aktuella apparaterna och formaten fungerar. Man kan låna dem vidare bara i begränsad utsträckning. Och man vill inte heller betala lika mycket för dem som för den permanenta äganderätten till en materiell bok. En av de största utmaningarna för e-bokförläggare och -distributörer är att hitta intäktsmodeller som tillfredsställer alla parter.

Läsningens olika nivåer

Man kan anta att e-boken också kommer att förändra läsvanorna. Redan nu finns fingervisning om att det elektroniska formatet uppfattas som en ”lättversion”, som brukslitteratur eller underhållning, som man kan läsa summariskt utan någon press på att fördjupa sig. Många läsare upplever att de behöver papperet och bokens tredimensionella format för att varaktigt kunna bemästra mer avancerade faktainnehåll och större helheter. Pappersbokens vitala egenskap – beständigheten – tycks alltså påverka gestaltningen av innehållet, inte bara beskriva dess materiella existensform.

Förändringar i läsvanorna är i sig ingenting nytt. Under historiens gång har det finnits olika perioder av offentligt och privat, rekapitulerande eller nyorienterande läsning. Förändringar i läsvanorna är kopplade till förändringar i de litterära genrerna, och i ett större perspektiv i förändringar i vårt sätt att förstå och gestalta världen. Men litteraturens innersta väsen, som språkligt uttryck och berättandeform, är ändå oförändrad, och man behöver inte vara särskilt spåkunnig för att föreställa sig att så kommer att förbli, vare sig det sker på papper eller i någon annan form. Jag återkommer om tio år, så ser vi hur det ligger till då.

Sanna Nyqvist, FD, litteraturforskare vid Helsingfors universitet och medlem av Lysmaskens redaktion