Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Sluta beskatta vår läsning!

Suvi Oinonen, 5.4.2011

Goda läsvanor kan grundläggas tidigt, då är det lättare att vända sig till litteraturen också senare.  Kompetens i modersmålet och positiva läsupplevelser är något man har nytta av både i skolan och i arbetslivet.

Litteratur och läsning står högt i kurs i Finland. Språket, kulturen och bildningen baserar sig i hög grad på läsning.  I moderskapsförpackningen finns en bok med rim och ramsor, det säger någonting om oss. Med ramsorna, sagorna och rimmen börjar den lustfyllda leken med språket, där barnets tänkande och fantasi stärks och berikas.

Finland – ett kulturland av rang?

I Finland visar samhället sin uppskattning av läsning och litteratur genom att skänka en bok till varje spädbarnsfamilj. Men i många kulturländer ser man hur samma uppskattning syns mycket mera på det praktiska planet – bland annat i beskattningen. I många EU-länder utgör bokmomsen bara någon enstaka procentenhet, och till exempel i Storbritannien och Irland betalar man ingen moms på böcker alls. I Sverige är bokmomsen sex procent.

I de här länderna får synen på kultur, språk och bildning konsekvenser för beskattningen. Samtidigt är bokpriserna och bokskatten i Finland höga om man jämför med det övriga Europa: pappersboken har en moms på 9 procent och e-bokens moms är 23 procent. Inte konstigt att finländarna köper engelskspråkig litteratur så flitigt på nätet.

Nu väntar vi på den nya regeringens linjedragningar för skattereformen. Experterna har redan sagt sitt, riktgivande är rapporten som avgetts av en arbetsgrupp under understatssekreterare Martti Hetemäkis ledning, där man föreslår att momsnivån i en första fas ska höjas med två procentenheter. Enligt arbetsgruppens förslag skulle momsen generellt stiga till 25 procent och till exempel bokmomsen skulle uppgå till 11 procent. I ett senare skede skulle man enligt arbetsgruppens förslag sträva till ett förenhetligande av skattesatsen.

Ta ert förnuft till fånga!

Att harmonisera skattesatserna borde inte ens komma på fråga, det skulle betyda en moms på mer än 20 procent på alla konsumtionsvaror. I Europarådets momsdirektiv listas produkter som kan ha en lägre moms, och boken är en av dem. Alla länder gör undantag i momsfrågor – varför skulle just Finland satsa på harmonisering?

Men låt oss stanna upp och tänka på vad en momshöjning på två procentenheter skulle innebära för boken och för landets kultur. Det är en ödesfråga. Och samtidigt skulle effekten på Finlands statsekonomi vara alldeles försumbar. Det kan ju också gå så att bokförsäljningen sjunker brant ifall bokpriserna går upp, och att en ackumulation av skattemedel inte alls sker, utan att man trots uträkningarna plötsligt ligger på minussidan.

Högre bokpriser betyder sjunkande försäljning, bokbranschen skulle genast hamna i svårigheter, och författare och förlagsredaktörer skulle hänga på handtaget till arbetsförmedlingen – så mycket för den skattereformens sysselsättande effekter! Och arbetslösa författare skulle inte heller ha mycket för att hänga på dörren, för en arbetslös författare har i sådant fall inget samhälleligt skyddsnät att räkna med.

I bokmomsen har man ett verktyg som främjar eller hämmar den finländska kulturen och språkens livskraftighet. Man bör inte undervärdera modersmålets betydelse för inlärning och kompetens – en bokläsande befolkning är insiktsfull framsynt. Därtill är läsningen förstås en källa till genomgripande upplevelser och stor upptäckarglädje.

Suvi Oinonen

Skribenten är verksamhetsledare för Suomen Kirjailijaliitto.