Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Det behållna ordet

Barbro Enckell-Grimm, 11.1.2008
Carina Nynäs: Att byta hjärta i ett snöglopp s., Fontana Media 2007

”Teologin är ingen naiv vetenskap. Den opererar med möjligheten av många olika gudsbilder, den tar de existentiella sanningsfrågorna allvar, den förstår tvivlet lika bra som tron”. Så lyder ett citat ur Carina Nynäs efterord till diktantologin Att byta hjärta i ett snöglopp, utgiven i höstas av Fontana media. Antologin omspänner de senaste hundra åren finlandssvensk dikt, ett dikturval som gjorts utgående från existentiella, religiösa preferenser.

Antologins titel är tagen ur en dikt av Kurt Högnäs: ”Man byter hjärta/ i ett snöglopp. Och träd och hus/ börjar klinga där inne./ Man står i ett snöfall med/ annan registrering, ett strimmigt/ och feberhett kapell.”

Tron som utmaning

Hjärtat är platsen för tanken – hela personligheten, själen och dikten står då för ordet. Både dikten och tanken så som den formulerats av författaren, och tolkningen av den tillåts vara öppen. Känslorna likaväl som tron är inkluderande. Tvivlet är lika mycket som någonsin tilliten en gåva: ”Att tro är inte/ att bejaka någonting./ Det är att utmana/ allt!” (Gösta Ågren)

När man läser igenom dikterna i antologin slås man i första hand av öppenheten. Begreppen tvivel och tillit, som båda väl främst kopplas ihop med tro tolkas brett och generöst. Den diktantologi, I alla sammanhang, med kristet urval, som kom ut på 1980-talet sammanställd av Viola Renvall och Hjalmar Krokfors och Närhet, utgiven av Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland (1955) är renodlat kristna antologier.

Arbetsgruppen som gjorde urvalet till Att byta hjärta i ett snöglopp är förutom redaktören Carina Nynäs, Fredrik Cleve, Tua Forsström, Susanne Ringell och Pian Wistbacka. Samtliga har såväl litterära intressen och trosfrågor nära hjärtat och i tanken. Urvalet omfattar 106 författare, representerade med i något fall en enda, de flesta med några dikter per man. Decennierna mellan 1910 och 1960 omfattar mellan tio och 25 dikter, tyngdpunkten kvantitativt ligger mellan 70- och 90-talen. Därav kommer kanhända diktantologins tyngdpunkt på de existentiella frågeställningarna, bejakandet av tvivlet och förståelsen av tilliten som ett bredare begrepp.

Tro, tvivel och/eller tillit

Att man hittar begreppen tvivel och tillit i bokens titel, men inte tro är lika logiskt som svårt att komma ihåg. Både tvivel och tillit kan kopplas till tro och religiositet, men begreppen rymmer oändligt mycket mer än det. I många av dikterna bli de allmänna förklaringar och kan sättas in i ett bredare ideologiskt sammanhang.

Carina Nynäs poängterar hur man, tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro, kan se ett intresse för religiösa frågor i Svenskfinland också under tider då man i westermarcksk anda gärna såg religionen som kulturens fiende. Många diktare kopplar också hellre sin livssyn snarare till naturen, än till en specifik religiös inriktning. Man längtar ändå efter en hållpunkt och livsmening utanför sig själv.

De medverkande författarna är sorterade i alfabetisk ordning, ett grepp som gör läsningen extra spännande. Man kastas inte bara från den ena författarens hållning till den andras, utan också mellan rätt olika tidsepoker. Läser man riktigt snabbt, kan man nästan få för sig att det är samma röst, under olika tider, i olika stämningslägen man hör. Den alfabetiska ordningsföljden är antagligen den mest ändamålsenliga, många av författarna har ju skrivit under flera decennier, så en kronologisk hade knappast varit genomförbar.

Patos, svalka

Här blandas inte bara kända författare med okända, i det här sammanhanget insatta kommer också många överraskande sidor fram hos många av författarna. Mötet med Edith Södergran, Mirjam Tuominen och Larry Silván förvånar inte, men nog lite Eva Wichmans patos. Att möta Fredrik Lång och Thomas Warburton i det här sällskapet gör att man ser dem med andra ögon, eller ser trosfrågor med nya ögon – och det är väl lite det som är meningen. Somliga lyriker, som av förklarliga skäl är bortglömda idag är här till sin fördel. Sammanhanget ger dem ett mervärde och ett ökat läsvärde.

För många modernister var tiden inne för ett brott mot det förflutna och mot allt som kunde tänkas uppfattas som ”bekännelsedikt”. Diktonius gjorde tvärtom, han använde Kristus funktion som revolutionär och Jesus passade bra in bland hans barndikter.

Läsaren när alltså två insikter, dels att finlandssvenska författare varit, och är, mer öppna för frågor av andlig karaktär än man kanske kunde tro. Och att porten är bred, frågor av vitt skilda, existentiella karaktärer kan träda under rubriker som tillit och tvivel.

Teologi och estetik

Det hör lite till att komma med synpunkter på urvalet när man diskuterar antologier, men det är sällan särskilt konstruktivt. Carina Nynäs har skrivit ett förtjänstfullt efterord på drygt femtio sidor till Att byta hjärta i ett snöglopp. Här sätter hon in olika epokers och olika karaktärers författare i olika teologiska sammanhang. Med raska klipp och resonemang för hon in dem under olika rubriker: teologiska främst, men också ideologiska eller t.ex. psykologiska. Lite saknar jag större lyhördhet hur de olika rent litterära, estetiska greppen återverkar på hur man gestaltar trosfrågor och existentiella förhållningssätt. Eventuellt hade övriga medlemmar i arbetsgruppen kunnat komma med andra, berikande infallsvinklar.

Arkistostamme löydät vanhempia kirjoituksiamme tarkemmalla hakukoneella. Voit hakea kirjoituksia ajan tai kategorian mukaan.

Arkisto