Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Läskunnigheten tillhör också yrkesstuderande

Elise Tarkoma, 21.3.2016

Ungefär hälften av årskullen i högstadiet går vidare till yrkesutbildning, och deras språkkompetens är ofta svag. När man talar om nedgången i språkkompetens i yrkesskolorna är hotbilden påträngande.

Måste man ännu i dag predika att läskunnigheten tillhör alla? Ja, det måste man, för det finns en grupp vars läskunnighet man inte riktigt verkar bry sig om. Den gruppen är de som avlägger en grundläggande yrkesexamen – yrkesskoleleverna. Deras läskunnighet ser ut att hamna i skymundan både när det gäller forskningsdata och nyhetsförmedling.

När man undersöker läskunnighetens olika aspekter – textkompetensen – är det grundskolelever och gymnasiestuderande som är i fokus. I grundskolan sker kartläggningen kontinuerligt både i övergången mellan låg- och högstadium och i slutet av högstadiet. För gymnasiets del är studentskrivningen det årligen återkommande provet i textkompetens. När en ung person flyttar från grundskolan till en yrkesutbildning intresserar läskunnigheten inte längre opinionsbildare utanför skolans egen sfär.

Språkliga inlärningssvårigheterna i grundskolan får studenterna att söka sig till yrkesinriktade studier i stället för till gymnasiet.

Årligen söker hälften av årskullarna i grundskolan till yrkestudier, det rör sig om tiotusentals unga. De får utbildning i tiotals olika yrken från närvårdare till merkonom och från elinstallatör till kock. Alla behöver de en mångskiftande kommunikationskompetens, såväl i arbetet som i vidareutbildningen.

De språkliga kunskaperna hos dem som söker sig till yrkesstudier är varierande, hos många är de svaga. I undervisningsministeriets undersökning av grundundervisningen för nionde årskursen framgick att särskilt pojkars textkompetens ligger under genomsnittet. Av dessa kommer en stor del att börja studera för grundexamen i någon yrkesskola. Enligt Ari Hakkarainen som nyligen disputerat i ämnet specialpedagogik är det bland annat de språkliga inlärningssvårigheterna i grundskolan som får dem att söka sig till yrkesinriktade studier i stället för till gymnasiet.

Samtidigt har undervisningen i modersmål och kommunikation i yrkesläroanstalter skurits ner kraftigt; efter reformen senaste höst har de obligatoriska kursernas antal i värsta fall halverats. Det är sorgligt och skamligt, för både svaga och starka språkbrukare behöver kunskaper i språk och kommunikation. I sin vardag och i arbetslivet måste man kunna söka, värdera och hantera information och producera olika slag av muntliga och skriftliga texter. Utan sådana förmågor kan man inte fungera i kundbetjäning eller som företagare.

Halva årskullen är helt enkelt förbigången.

För en modersmålslärare har undervisningen i yrkesskolan varit intressant och givande för att modersmålet är så väl integrerat i ämnesstudierna. När man koncenterar sig på praktiska språksituationer i det kommande yrket är också eleverna i min erfarenhet motiverade att lära sig.  I yrkesskolorna har man under de senaste 20 åren regelbundet drabbats av sparåtgärder. Men nu har man kommit till en punkt där man inte längre kan se på sparande enligt vedertagen problemlösningsmodell som en möjlighet till något nytt, som en innovativ utmaning. Halva årskullen är helt enkelt förbigången.

Hösten 2015 minskade modersmålsundervisningen för alla yrkesinriktade grundexamina med nästan hälften. För de svagare elevernas del innebär det att från början bristfälliga kunskaper inte får chansen att utvecklas. De mer begåvade språkbrukarna kan inte heller ges tillräckliga färdigheter för att kunna klara till exempel studier i yrkeshögskola.

Dagens situation ger vid handen att unga vuxna delas i två läger beroende på kunskaperna i modersmålet.

För yrkeskolelevernas del känner man till utgångsnivån på läskunnigheten, men vad som sedan händer är något helt outforskat. Nu borde man snarast starta en bred tvärvetenskaplig undersökning där man reder ut hur textkompetensen ser ut hos unga som går ut i arbetslivet. Det skulle också vara viktigt att reda ut var och hur de skaffar sig den, i sina studier och på fritiden. Hur ser överhuvudtaget textlandskapet ut för en yrkesskoleelev? Dagens situation ger vid handen att unga vuxna delas i två läger beroende på kunskaperna i modersmålet: de som behärskar språket flytande och de som är hjälpligt läskunniga.

När man i samhället börjar förstå språkets betydelse och språkets möjligheter i all mänsklig verksamhet, först då kan man göra ett försök att börja tala om allas läskunnighet.

Elise Tarkoma

Skribenten är modermålslärare och fackboksförfattare från Helsingfors