Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Huset härbergerar sociala slitningar och såriga relationer

Elisabeth Nordgren, 30.8.2019
Matilda Gyllenberg: Det lungsjuka huset 260 s., Förlaget 2019

Matilda Gyllenbergs debutroman Det lungsjuka huset ger en psykologiskt djup och skarpsinnig inblick i känsliga, sårbara människorelationer, existentiella, psykologiska problem och samhälleliga konflikter i en villamiljö i staden Lockum där grannarna ständigt lurar på varandra.

Småningom blir jagberättaren allt mera paranoid

Också själva ”det lungsjuka huset” upplevs misstänksamt av bokens jagberättare, en kvinna som via sitt giftermål med John flyttat in i makens farföräldrars villa. Småningom blir jagberättaren allt mera paranoid i sin relation till huset och omgivningen. Också förhållandet till maken blir sämre varvid jagpersonen nästan hysteriskt klamrar sig fast vid den lilla dottern PP, eller Persikopastejen, som hon kallas. Samtidigt får hon även hotfulla känslor inför dottern.

Materiens symtom

Själva huset, som ”andas och väser” upplevs småningom skrämmande och i sin paranoia slänger jagpersonen målmedvetet i väg nästan alla gamla föremål som villans forna ägare samlat på:

”Barn av min tid som jag är och påverkad av inredningstidningarnas svala interiörer, längtade jag efter tomhet. En tomhet i rummet. Raka motsatsen till Oldemors längtan efter föremål på varje yta, skatter i kistorna, tunga, mörka nationallandskap på väggarna. Jag drömde om ljus. Bryta sönder tegelväggen och ge plats för nya fönster. Bryta upp golvet och ersätta det med mjuk, vit ek. Bryta ner innerväggar och öppna för rymd.”

Det lungsjuka huset, som också är en viktig huvudperson i romanen, visar sig faktiskt vara sjukt rent fysiskt eftersom parets dotter ständigt kliar sig och får utslag på kroppen.

Hild, med bakgrund i hippielivets London, är en vacker, främmande fågel i det strama villaområdet

En annan central person i romanen är Hild, vars tragiska berättelse jagpersonen tar del av via en dagbok som hon hittat. Hild råkade hamna i villaområdet på 1980-talet med sin son Ricke som sedan spårlöst försvann. Hild, med bakgrund i hippielivets London, är en vacker, främmande fågel i det strama villaområdet. Hon bor i en husvagn och upplevs som alltför bohemisk av villaägarna. Dessutom blir Hild, som är stark och intellektuell, mobbad av sin omgivning på grund av att sonen ser annorlunda ut eftersom hans far kommer från Uganda. Också Ricke trakasseras av traktens barn.

Myterna i moderskapet

Jagberättaren fortsätter via författarens språkligt utmärkt nyanserade, reflekterande berättande, att relatera sina nojor, sin ångest och förvirring.  Dels tar hon upp moderskapet som skapar strama bojor och reflekterar över de olika myterna kring moderskapet:

”Det sades när jag väntade PP och gick på föräldraförberedande kurs, att en mor lär sig skilja på olika sorters skrik: ett visst skrik betyder hunger, ett annat att blöjan är våt. Med tiden har jag lärt mig att det där är skitsnack.”

Och:

”Ibland var jag spirande lycklig, men ofta kände jag mig frustrerad och liksom lurad, av evolutionen, eller samhället, eller mina föräldrar. Jag gjorde precis det som de allra flesta gör, jag körde frivilligt ner foten i kvinnofällan och sen blev jag förvånad över att det gjorde ont när rävsaxen högg in till benhinnan”.

Även den älskade dottern försvinner

Berättarjaget funderar också över de skumma affärer som hon upptäcker att en chefsperson i bolaget begått i det ”surrealistiska kvarteret”. Även den älskade dottern PP försvinner ett tag men hittas sedan i ett hemligt gömställe.

Matilda Gyllenberg har skapat en språkligt och insiktsfullt fascinerande roman om ångestfyllda emotioner och sociala slitningar.

Arkistostamme löydät vanhempia kirjoituksiamme tarkemmalla hakukoneella. Voit hakea kirjoituksia ajan tai kategorian mukaan.

Arkisto