Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Dikter som ett slag i magen – en stark poesidebut

Jenny Wiik, 6.3.2020
Rosanna Fellman: Strömsöborna 325 s., Förlaget 2019

Strömsöborna börjar som ett slag i magen med en diktsvit som heter ”Pappa slog mig”. Man kastas in i ett barns perspektiv, och får en inblick i barnets problematiska förhållande till sina föräldrar. Barnet uppfattar sig som bortstött av föräldrarna, eller det finns en kyla eller ett glapp i kommunikationen mellan dem. Det är komplext och gripande i alla sina vardagliga detaljer.

Jag sitter på mitt rum och väntar
på att någon ska hämta mig 

Eller att någon ska berätta för mig
Varför jag ens sitter här och väntar 

Pappas grillskål gick sönder igår

 Jag råkade tappa den
Och alla hans biffar fick inte plats någon annanstans än i mitt ansikte

 Så nu sitter jag här och väntar på
Att jag limmat ihop vårt förhållande igen

Rosanna Fellman vann första pris i Arvid Mörne-tävlingen 2018

Rosanna Fellman vann första pris i Arvid Mörne-tävlingen 2018, med en diktsvit som hette ”Störd”. Denna finns också inkluderad i Strömsöborna. Men den får ett helt annat perspektiv när man också läst de många andra sviterna i boken. Dessa består av olika människors perspektiv – väldigt olika människor, och ibland ganska ovanliga människor. Det känns som ett ovanligt grepp i poesi att lyfta fram olika berättarperspektiv.

Det är perspektivet som avgör

I poesi är man snarast van att få sjunka in i poetens personliga perspektiv genom det sätt poeten gestaltar verkligheten, sina tankar, sina observationer. Men här går vi i in i olika personers perspektiv, vilket för tankarna till prosa.

Greppet fungerar helt strålande bra i diktform. Med dikt kommer man djupt in i karaktärerna. Deras världar beskrivs som om de själva beskrev dem, levde dem och kände dem. Så sker förstås också i prosa, men dikter har något omedelbart över sig, något mer kännande. Det är förstås möjligt att det är just Fellmans poesi och språk som gör att vi kommer karaktärerna så nära.

Greppet fungerar helt strålande bra i diktform

Fellman har en egen röst och den är mycket medryckande. Dikterna är influerade av spoken word, och möjligen är detta något som gör dikterna snabbt begripliga och ofta roliga på ett tragikomiskt vis. Humorn kommer till exempel bra fram i dikten ”Behöver mera budord”, som jag citerar ett par stycken av:

Vi behöver mera utomhusstolar av plast, lätta ihopmonterade paket från IKEA, tretusen hyllor med porslinsfat och plastblommor som samlar damm, en gunga i trädgården, sminkbord till dottern och femton olika spelkonsoler till sonen, sedan en boxningssäck i källaren kanske en gammal vinylspelare och en ny vinylspelare och förstås förvaringslådor för allt det där 

Vi behöver mappar för skattedeklarationspapprena
Vi behöver dekorera skattedeklarationsmapparna med klistermärken
Vi behöver deklarera för grannarna vad vi köpt

En helhet som tillåter spretande

Språket är flytande och ledigt. Uttrycket varierar mycket i stil, och formen spretar åt olika håll, men det hela bildar ändå en mycket fascinerande helhet.

Jag skulle verkligen rekommendera Strömsöborna för läsare som inte är så vana vid poesi, eftersom dessa dikter är mycket lättillgängliga och diktsamlingen i princip är en bladvändare. Man rycks med i de olika personernas liv, och det finns ett sug i texten som gör att man vill läsa mer.

Strömsöborna rekommenderas för dem som inte är så vana vid poesi. Dikterna är lättillgängliga och diktsamlingen är i princip en bladvändare

De olika perspektiven tar ofta upp marginaliserade personers upplevelser. Barn med intellektuell funktionsnedsättning. Nynazister med våldsfantasier. Icke-vita mammor i metron. Ensamma människor som aldrig lämnar sina hem. Människor som har sex med djur. Alkoholister. Stressade mammor. Transpersoner. Feta kvinnor som har sex. Människor som tror på utomjordingar. Män i jaktlag. Män i kalla äktenskap. Män med slitande och tråkiga arbeten. Människor vars liv kretsar kring konsumtion. Frågan är var gränsen går till att vara marginaliserad. Frågan är när man egentligen är störd.

När man går djupt in i olika liv och sätt att leva blir begreppet ”normal” mycket undflyende. Men samtidigt lever vi med normer för ”ett bra liv”, fast de flesta av oss på något sätt misslyckas. Det går inte som på Strömsö. Men det kan vara en insikt som gör att vi klarar av att kritisera och ifrågasätta normerna.

Där igenkännandet bor

De olika perspektiven för fram en skarp samhällskritik, för under all vardag lyser en sorts värkande meningslöshet. Vi söker efter dejter på appar. Vi längtar efter samvaro och kärlek, social acceptans och värme. Och i dikterna får man känslan av att behovet är enormt och tomheten i människors liv bottenlös. Det som förenar oss är kanske just detta behov av mening och värme i våra förhållanden till andra.

Intressant nog kan man känna igen sig i många av personernas liv och känslor, trots att liven är så olika

Jag skulle kunna lyfta fram vilken svit som helst och analysera den och få fram många intressanta saker om dagens samhälle. De texter som jag i efterhand minns bäst är de som antingen ger en stark känsla av tragik eller obehag, eller igenkänning. Intressant nog kan man känna igen sig i många av personernas liv och känslor, trots att liven är så olika. Olika kön, olika ställning i samhället, olika situationer.

Dikterna i Strömsöborna visar våra normer och polerade ytor, och vad som kommer fram om vi skrapar lite, hur vi är olika och lika på en och samma gång. Som poesidebut är detta verk oerhört starkt och imponerade.

Arkistostamme löydät vanhempia kirjoituksiamme tarkemmalla hakukoneella. Voit hakea kirjoituksia ajan tai kategorian mukaan.

Arkisto