Kirjallisuuskritiikin verkkolehti
Etsii hehkuunsa kirjoja, jotka ansaitsevat lisää huomiota
photo

Som en sfinx i händelselösheten

Tom Karlsson, 22.11.2019
Ulrika Nielsen: Kirta texter om det öppna och ouppklarade 127 s., Schildts & Söderströms 2019

 

 

Att läsa är att tolka, är att hitta öppningar i texten. Öppningar, att kliva in genom, göra texten till ett rum, en stad eller skog, att orientera sig i. Ofta inleder författare sina böcker med något citat av andra författare, ett slags motto, eller vägledning in i texten.

Lika gärna kunde det ha varit ett citat av Cohen: There is a crack in everything

Ulrika Nielsen inleder sin bok Korta texter om det öppna och ouppklarade med ett citat av poeten Ernst Jandl och det ger väl en viss inkörsport, men det kunde lika gärna ha varit ett citat av Leonard Cohen (jag vet naturligtvis inte om Nielsen uppskattar honom): “There is a crack in everything, that’s how the light gets in”, men hon kunde också ha tagit titeln på sin första bok, som egentligen säger samma sak som Cohen, Små springor som värmen tränger ut ur.

Det udda och odefinierade

Springor, gläntor, öppningar… är teman jag har förknippat med Ulrika Nielsens författarskap, sedan jag för några år sedan lyssnade på ett föredrag hon höll. Det här stämmer också in på den nya boken. Det är öppningarna, verklighetens slukhål, hon här intresserar sig för. Man kan kanske också tala om undantagen i tillvaron. Det udda och odefinierade som inte riktigt passar in i någon större berättelse och därför stannar kvar i medvetandets gråzon som något ouppklarat.

Det är öppningarna, verklighetens slukhål, hon här intresserar sig för

Kung Ubu i Alfred Jarrys drama, talade om patafysiken, vetenskapen om undantagen. Det patafysiska sällskapet, i vilket ingått en mängd författare, t.ex. Claes Hylinger, har med större eller mindre allvar fortsatt att utveckla denna vetenskap. I de texter i Ulrika Nielsens bok jag uppskattar mest, kan jag hos författaren ana en viss dragning till den här traditionen.

 

TVÅ YTTERLIGHETER

Att ”välja glädje” vill inte riktigt lyckas.
Att odla glädjelösheten vill inte riktigt lyckas heller.

Ibland kunde hon inte ta sig in i dagen.
Hela dagen svävade hon omkring på ytan av den, som
ett bi som inte hittade in i kupan,
eller ut ur den, hon visste inte riktigt i vilken riktning.
Hon slukade snabbt en skål hallon.
Hon kavade fram i snöyran utan mössa och utan utan

 

Minnesfragment, hugskott, små funderingar

De korta texterna om det öppna och ouppklarade består av minnesfragment, hugskott, besynnerliga fakta, små funderingar och iakttagelser. Det är sympatiskt och ibland litterärt. Det till synes enkla och banala är öppningar och springor som fungerar som ventiler, där ljuset tränger in, eller slukhål som ger en svindel.

I de här texterna möter författaren totalt förutsättningslöst naturens och det sociala livets nyckfullheter

Hur som helst är det med en medvetet naiv förundran författaren iakttar sin omvärld. Ulrika Nielsen möter i de här texterna totalt förutsättningslöst naturens och det sociala livets nyckfullheter. Ibland återknyter hon till barnets förspråkliga verklighet.

 

VAD ÄR DET FÖRSTA DU MINNS?

Det första jag minns är att jag var arg och frustrerad.
Därför att ingen fattade vad jag ville. Jag såg en igelkott på
altanen och pekade, hoppade och tjöt och mina föräldrar
sa ”ja, igelkotten!” Men jag ville inte veta vad det var,
jag ville bara ut till det.

 

Katter, föräldrar och andra människor, språket i sig

Som kattmänniska läser jag också med igenkänning vad hon skriver om katternas mysterier och det är ibland med kattens sfinxblick hon själv tycks iaktta sin omvärld. Till det öppna och ouppklarade för Ulrika Nielsen hör bland annat föräldrar och andra människor, katter, konsten och språket i sig.

 

ETT LITET NÄRA OBEHAG
SOM KRAFSAR PÅ PSYKET

Småslantar som ligger i en skål tillsammans med tappade
knappar, rostande gem och damm …

En avsvimmad vardag, och en nära anhörig som tuggar
födan…

Mammas tesked, med rester av löskokt ägg … / etcetera etcetera …

 

Ulrika Nielsen hänvisar ofta till andra författare och deras texter.

Det är i sådana banor jag vandrat kring i Nielsens texter, fullt medveten om att det finns andra läsarter. Kanske läsarter som hade kommit närmare Ulrika Nielsens egna intentioner, vilket t.ex. citatet av just Jandl i början av boken tyder på. Det skulle knappast vara svårt att hitta intertextuella linjer, litterära valfrändskap och språkfilosofiska teorier, som hjälp för tolkningarna. Ulrika Nielsen hänvisar ofta till andra författare och deras texter.

 

TILL POETEN LINA HAGELBÄCK

En man i trenchcoat med ett enormt behov av fantasi
sitter i en kontorsstol i nyansen naturbeige. Plötsligt
greppar han asken med gem i och kastar den på anslags-
tavlan. Det är en modig, lustfylld handling.

 

Men, en mera intellektuell analys sparar jag till nästa läsning av boken. Nu är jag helt tillfreds med boken så här.

Arkistostamme löydät vanhempia kirjoituksiamme tarkemmalla hakukoneella. Voit hakea kirjoituksia ajan tai kategorian mukaan.

Arkisto